Sjörekord, PB och spring i benen...

Semestern närmar sig mot sitt slut. Snart är det dags att återgå till vardagen igen. För en gångs skull känns det okej. Jag ska byta jobb och få testa på något nytt, men det är ändå vemodigt. När ska jag hinna fiska nu då?

Men innan det är dags att återgå till ekorr hjulet skulle jag och Linda hinna med en sista satsning. Vi hade precis blivit medlemmar i ett nytt syndikat och skulle ge vattnet vårt första besök. Vi hade inga större förhoppningar. Med varsin fisk på mattan hade vi varit mer än nöjda...

Stort öppet swim med gott om plats för två poddar...

Vi anländer till sjön vid lunchtid. Jag gillar att vara framme i god tid. I lugn och ro plocka iordning grejerna, välja vart man ska placera betena och vilka beten man får "feeling" för detta pass. Vi valde ett swim som inte hade blivit fiskat på ett tag med ett stort näckrosbälte utanför. Det var igenväxt både på land och i vattnet så första timmen la vi på att rensa upp.

Några timmar senare hade vi fått ut våra grejer. Som vanligt när vi kommer till en ny sjö fiskar jag och Linda av ett stort område med en stor variation av beten för att se både vilken typ av plats fisken föredrar att äta på, uppehåller sig och vilken presentation dom verkar föredra för stunden.
Jag fiskade en Ronnie, en Snowman och en 20mm botten.
Linda hade samma uppsättning men fiskade i ett helt annat område än vad jag gjorde med sina spön.

Klockan 20 pep det i mitt högerspö när syndikat grundaren var och hälsade på. Fisken var nästan tråkigt snäll. Den simmade ut ifrån näckrosbältet och nästan hela vägen in i min håv. Nollan var spräckt och jag kunde inte låta bli att få lite förhoppningar om ett lyckat fiske.
Den första fisken på matten var en mindre fjällis på strax över 4kg. En karp är en karp, men jag ville ha en större fisk. Jag visste att dom simmade här även om sjön var ung och dom riktiga drömfiskarna inte simmar där än.
Strax efter att fisken fått simma tillbaka går vi och lägger oss, båda två ganska nöjda med livet.

Liten men naggande god...

Vi fick sova gott hela natten, men blir väckta av att det skriker i samma spö som jag hade fått fisken på 12 timmar tidigare. Det var återigen en mindre fisk men denna var mindre snäll så vi fick ro ut och hämta den med båten.
Ytterligare en 4kg fjällis fick strax efteråt simma tillbaka ner i vattnet.

Dom kommande timmarna har vi ytterligare 3 run, som tyvärr går fast, på samma spö och samma bete. Vi båda börjar analysera och försöka hitta ett samband. Efter att ha pratat med mannen myten legenden som en gång startade denna sjö började vi se gångar i näckrosbältet. Som korridorer där fisken verkade vandra fram och tillbaka. Spöt alla run hade kommit på låg i ena änden av korridoren riggat med en Whitefish hardhooker ifrån Northern Baits. Det var det enda spöt som var riggat med det betet.
Vi förflyttade nästan alla spön, riggade om till bottenbeten eller snowmans och gick upp i krokstorlek i hopp om att det skulle öka våra chanser att få ut fisken ifrån näckrosorna när de väl nappade.

Betet och nappen kunde vara en slump, men att 5 run hade kommit på ett spö och de andra hade varit tysta gick inte att ignorera. Whitefish verkade inte heller suga åt sig dylukten som de andra smakerna vi använde trots att det kunde ligga i 12 timmar emellan nappen.

Linda lägger sitt mittenspö i slutet av den korridoren och vi lägger varsitt spö i andra passager i näckrosbältet.
Kvällen blir tyst men 03.30 får Linda ett napp på spöt som är riggat med Whitefish Krillers Garlic som sliter spöt ur larmet. Den här gången chansar vi inte utan åker ut i båten i dimman och mörkret. Fisken har gått fast, jag får börja slita upp näckrosor men fisken är kvar och tillslut får vi ut den till frivattnet och kan landa den.
Detta är en bättre spegel som visar sig vara en kändis i sjön.
Det är snart ljust så fisken får vila i slingen några timmar innan vi fotar och väger den.

05.30 skriker det i mitt larm. Det fullkomligt vrålar när jag får tag i spöt. Sekunder senare sitter vi i båten och ror ut mot fisken. Den har gått fast men jag lyckas lirka ut den och tillslut går ytterligare en kändis i håven.
Vi tar upp Lindas fisk från slingen. På mattan ligger två riktigt tjocka speglar och vår förflyttning verkade ha gett resultat.

Observe, adapt, catch!

   
Lindas fisk vägde 6920g min fisk vägde 8060g

Couples goal...

Väldigt nöjda bestämmer vi oss för att försöka sova några timmar till, men vi hann inte sova speciellt länge. 09.30 var det dags igen. Linda får några bliip i larmet på samma spö som tidigare. Det är fisk men den verkar ha gått fast så vi åker ut i båten igen. Linda får loss linan ur en näckros ö och får kontakt med fisken som står helt stilla ute på frivattnet. När vi närmar oss får fisken spelet och fighten blir helt hysterisk.
När jag ser fisken första gången skriker jag rakt ut. Jag vet precis vilken fisk det är och vet att detta är Lindas PB.
Det är en perfekt fjällkarp. Det är den största kända fisken i sjön och den har valt Lindas bete. Jag blir nervös. Missar jag håvningen på denna kommer jag aldrig förlåta mig själv.
Det går vägen och fisken glider långsamt in över kanten. Jag vet inte vem som är gladast, men glada är vi båda. Så in i helvete!

Fisken tynger vågen till 10480g och Linda kan försiktigt lyfta upp sin första 10kg fisk ifrån mattan. Hon har fiskat i 2,5 vecka och har redan en resumé som är ordentligt imponerande.

   
Nytt sjörekord och Lindas nya PB på 10480g

Fisket har varit magiskt såhär långt. Syndikatägaren bara vrålar av glädje varje gång han får en rapport. Dom duggar trots allt tätt och några av sjöns största fiskar har redan besökt vår matta och kameralins.
Jag kan inte skriva om varje fisk vi får och beskriva varje detalj, då skulle jag skriva en hel bok men jag önskar att ni alla någon gång får uppleva ett sånthär karpfiske.

Någon timme senare är det min tur igen. Linda har varit på shoppingrunda och precis parkerat bilen när det drar iväg. Den här fisken är också större och krigar för glatta livet. När den ligger i håven värker armen av mjölksyra. Den här fisken är också större, även den en kändis.
Den tynger vågen till 8060g och är den största fisken för mig denna resa.
20min senare får jag en fisk till. Denna spegel är en mindre fisk, tidigare ofångad. Gissa vad den heter nu?

   
Trippens största fisk för min del. 8060 fantastiska gram...

Here´s Billow! Liten men arg. Kommer bli spännande och se vart denna är om några år...

Fisket fortsätter och vi får fisk hela tiden.
Linda får det värsta run jag upplevt och landar en fjällis på 6320g.
Två timmar efter det får jag ett run när jag sitter brevid spöna och filosoferar och jag kan landa min nya PB fjällis på 6670g.
Linda landar ytterligare en kändis, en fjällis med ny toppvikt på 6750g.

Tre fjällkarpar, ren perfektion...

På dom tre nätterna vi fiskar har vi totalt 14run och 11 fiskar på mattan varav flera av dom är toppfiskarna i sjön. Linda satte nytt PB och sjörekord. Jag får äntligen döpa en fisk till Billow. Fisket började när vi gjorde om, anpassade oss efter fisken. Resten var som en dröm...

Observe, adapt, catch!

Vackra Karsgöl...

Det var dags att äntligen besöka Karsgöl. Jag skulle göra en 4 dagars satsning tillsammans med Isabel Syrjä.
Jag kommer till sjön ungefär en timme innan Isabel. Det första jag slås av när jag kommer dit är hur otroligt vacker sjön är och vilket extremt jobb Palle har lagt ner.

När Isabel kommer packar vi båten och ror ut till Robbans udde där vi ska spendera vår vistelse. Solen skiner men vinden piskar kraftigt på mot klipphällen. Detta känns hett! Vi tar god tid på oss att känna av hur botten och djup ser ut runt där vi ska fiska både med Deeper och med helt vanligt sänke. Jag hittar tre fläckar med lite hårdare botten och 3,5m djup ungefär 40m ifrån land. Isabel lägger sina i en solfjäder med sitt innerspö mot en vassrugg och letar sig utåt så hennes vänsterspö ligger på ungefär 3,5m också hon på en hårdare fläck.

Första natten är lugn, Isabel får ett run ifrån en otroligt vacker men liten spegel på morgonen vid 8 snåret men i övrigt är det tyst.

Dagen knallar på fram till klockan 15 när jag ligger i mitt bivvy och vilar. Bripp låter det i recievern. Jag kliver ut och ser att swingern slagit upp mot spöt samtidigt som toppen sakta drar i sidled innan larmet fullkomligt skriker precis innan jag greppar och gör ett mothugg. Fisken är tung och gör flera tunga rusningar. Knäna börjar skaka. Den här fisken är stor. Isabel vadar ut i vattnet och håvar fisken galant. Jag ljublar högt när jag ser ryggen. Det här är en bra fisk. Vågen visar 10560! Helt otroligt nöjd. Efter ett litet bad får fisken simma tillbaka där den hör hemma... Natten och hela nästa dag flyter på lugnt utan något större väsen. Jag får en nyutsatt spegel och larmen tysta.

Otroligt vacker fisk på 10560g. NB2 såg alldeles för god ut för att motstå

Sista natten får jag ett pip i högerspöt igen 01,40 när det är fullkomligt kolsvart ute. Sekunderna senare fullkomligt vrålar det i larmen. Den här fisken är stark och tjurig. Jag har nog den roligaste drillen jag haft i hela mitt liv. Där i skenet av pannlampan ligger senare ytterligare en vacker spegel. Denna tynger vågen till 6,52kg och jag lallar på moln. Två bättre fiskar som färsk i en sjö! Nu är det bara hoppas Isabel också får fisken hon har väntat på.

   
Bästa väckarklockan som finns... NB2 did it again!

05,45 väcks jag av att det fullständigt idiotskriker i Isabels vänsterspö. Hon krokar och spöt bågnar djupt och fisken krigar med full kraft. Jag vet redan när jag kommer ut ur tältet att detta är en riktigt klump som valt Isabels bete. Den stonkar som en galning precis intill land och jag börjar bli nervös att jag ska missa håvningen men den glider in gallant över kanten. Helt otroligt! Vågen tyngs ner till 10470g. Båda snurrar som höga på kokain är är mer än nöjda med vår resa. Innan vi åkte till sjön skojade jag och sa att vi klipper varsin 10:a denna resan och det gjorde vi! Totalt landar vi 6 karpar under våra tre dagar på Robbans udde. Det var första gången vi var i denna vackra sjö, men definitivt inte den sista.... Vi ses snart igen Palle!!!

Fisken Bella i famnen på Bella. Fantastisk fisk!

Size doesn´t always matter. En av de minsta men
absolut det vackraste karpen jag fångat....