juli (1)
maj (2)
februari (2)
januari (3)
mars (2)
januari (2)
september (2)
juni (1)
augusti (3)
april (1)
maj (1)
mars (1)
april (2)
januari (1)
januari (3)
augusti (4)
juni (1)
april (3)
mars (1)
mars (2)
2019 lider mot sitt slut, idag ställde jag undan båten för året. Det har varit ganska tyst här på sidan, men det innebär inte att jag inte har varit aktiv. Tvärtom faktiskt, 2019 har nog varit det mest händelserika året under mina snart 30 levnadsår. Både fiskemässigt och på det personliga planet.
Här kommer en kortare summering av det gångna året...
Fiskesäsongen började väldigt sent för mig och Linda i år. Dels var den där envisa isen väldigt sen på att ge sig, sen hade jag motorstrul på båten. Som tur var hade jag grym service ifrån grabbarna på Upplev som gjorde allt i sin makt för att vi skulle kunna komma ut på vattnet igen.
När vi väl kom ut hade vi en riktigt bra start.
Pågrund av min gamla och arma kropp riktades den största delen av våren i abborrens tecken. Egentligen första säsongen som jag har riktat fisket efter just abborren. Och vilken start vi hade och inte bara vi utan även mina kunder som fångade extremt fina fiskar på Adoptimus.
Som ni kunde läsa i det förra blogginlägget var separationen inte långt borta när Linda, rakt framför näsan på mig fångade den största och vackraste abborren jag någonsin skådat på hela 1730g!
Även jag lyckades fånga två riktiga praktexemplar på 1380g och 1425g. #intekalmarsund
Min fantastiska vän Palle Sköldblom slog oss dock båda på fingrarna, men det var smisk jag mer än gärna tog emot. Jag skickade ner en bukett Adoptimus till honom för att få ett utlåtande. Och han slog till med en riktig drömfisk som allra första fisk på betet. Eller vad sägs om 1940g och 50cm som allra första fisk på Adoptimus. Han slutade inte där utan fortsatte att hiva upp stora fiskar över reggränsen. En riktig drömstart och jag kan inte låta bli att vara lite stolt över att jag varit delaktig på ett litet hörn.
Även min goda vän Anna-Karin fångade ett gäng granna krigare på Adoptimus.
Lite senare på året fick jag en helt fantastisk rapport av Cazper Löwendahl. En helt magisk fisk fångad på Vivamus9.
1915g 51cm lång. En riktig drömfisk!
Ganska snabbt började vi vända våra blickar mot talltäta stränder, mörkt vatten och svårflörtade karpar och vi hade en start som var långt över det förväntade med otroligt vackra karpar och dessutom ganska många...
Vi hann inte med mer än ett pass innan det hände en grej. En såndär grej som förändrar allt. Hela ens värld vänds upp o ner, från första sekund tänker man annorlunda, man tänker inte på samma sätt. Jag kommer aldrig glömma det ögonblicket, när jag satt i trucken på jobbet och det plingade till i telefonen. Jag hade fått en bild. En bild på en sticka och ett plus.
Linda är gravid, jag ska bli pappa och alla mina prioriteringar har ändrats.
Det har genomsyrat hela vårt år, den lillaskruttan är inte ens här än, men hon är redan prio ett.
Japp, det stämmer. Vi börjar 2020 med att bli 2 ben till i familjen. Och som att mina 3 tjejer inte vore nog så blir det en till och jag kunde inte vara lyckligare...
På tal om prioriteringar så drog faktiskt fisket fördel av just det... Eftersom barn, framförallt små barn medför vissa begränsningar så har vi sett till att komma iväg på 2 resor som jag länge velat göra.
Den första resan vi gjorde var över midsommarhelgen. Vi satte oss i skåpbilen och åkte söder över, över sjön och till Polen till Jaroslawki Fishery. Resan var allt vi hade önskat oss och mycket mer därtill.
Vi hade hoppats på att med lite tur fånga varsin fisk varje dag och en toppfisk på 15kg.
Totalt landade vi 45 fisk, närmare ett dussin över 15kg med en topp på hela 18,4kg.
Vi gjorde också en film från vår resa till Jaroslawki
Vår nästa resa var en resa som jag drömt om mer eller mindre hela mitt liv. Kanske inte just den resan specifikt, det har mer vuxit fram under senare år. Men fantasin att fånga en fisk som är större än mig själv har alltid funnits där sålänge jag kan minnas.
När jag på senare år har börjat fördjupa mig mer i de olika möjligheterna som finns för att just förverkliga denna fantasi har min blick vänts mer och mer mot Spanien. Närmare bestämt till Ebrofloden och dess monstermalar. Men det är inte en resa som jag vågar göra själv utan någon som helst hjälp. Jag kontaktade Paul Andersson på Hooked Ebro. Fantastiskt bemötande och en fantastiskt annordnad resa som vi absolut kommer att göra om.
Och vilket fiske vi hade även där! 65 malar med en topp på 229cm och 69kg bara några hekto under min egen kroppsvikt. 4 fiskar över den magiska gränsen 2m.
Hela resan var verkligen en dröm som gick i uppfyllelse!
Även från denna resa gjorde vi en video
När vi var där nere, täckta av romantiskt malslem, solbrända, utmattade och överlyckliga passade vi på att förlova oss...
Hösten bjöd inte på så mycket fiske. Linda närmade sig höggravid vilket gjorde att hon inte kunde följa med. En hektisk tid på jobbet. Väder och vind satte käppar i hjulen för flera fiskepass som gjorde att jag stannade hemma. Men istället fick jag en nytändning på betesbygget. Jag hittade glädjen i att bygga igen. Jag hittade glädjen i att göra småbatcher med massor av oneoffs eller customs. Vissa av modellerna har jag fått göra fler då så många ville köpa de exemplaren jag gjorde. Det gav mig ytterligare motivation. Är otroligt glad och tacksam över att ni därute vill köpa och fiska med dom betena jag bygger!
Som ni hör har det varit ett otroligt hektiskt år när mycket har hänt. Det har utan tvivel varit det mest händelserika året för både mig och Linda. Fantastiska upplevelser både på det personliga planet och på fiskefronten.
Nästa år kommer bli en omställning, en omställning jag ser fram emot. Fritiden kommer bli en betydligt större bristvara, men jag kommer istället uppskatta dom stunderna jag får.
Tills jag skriver igen, ha det gött! // Daniel
Skrivet den 1 dec 2019 16:44Semestern närmar sig mot sitt slut. Snart är det dags att återgå till vardagen igen. För en gångs skull känns det okej. Jag ska byta jobb och få testa på något nytt, men det är ändå vemodigt. När ska jag hinna fiska nu då?
Men innan det är dags att återgå till ekorr hjulet skulle jag och Linda hinna med en sista satsning. Vi hade precis blivit medlemmar i ett nytt syndikat och skulle ge vattnet vårt första besök. Vi hade inga större förhoppningar. Med varsin fisk på mattan hade vi varit mer än nöjda...
Stort öppet swim med gott om plats för två poddar...
Vi anländer till sjön vid lunchtid. Jag gillar att vara framme i god tid. I lugn och ro plocka iordning grejerna, välja vart man ska placera betena och vilka beten man får "feeling" för detta pass. Vi valde ett swim som inte hade blivit fiskat på ett tag med ett stort näckrosbälte utanför. Det var igenväxt både på land och i vattnet så första timmen la vi på att rensa upp.
Några timmar senare hade vi fått ut våra grejer. Som vanligt när vi kommer till en ny sjö fiskar jag och Linda av ett stort område med en stor variation av beten för att se både vilken typ av plats fisken föredrar att äta på, uppehåller sig och vilken presentation dom verkar föredra för stunden.
Jag fiskade en Ronnie, en Snowman och en 20mm botten.
Linda hade samma uppsättning men fiskade i ett helt annat område än vad jag gjorde med sina spön.
Klockan 20 pep det i mitt högerspö när syndikat grundaren var och hälsade på. Fisken var nästan tråkigt snäll. Den simmade ut ifrån näckrosbältet och nästan hela vägen in i min håv. Nollan var spräckt och jag kunde inte låta bli att få lite förhoppningar om ett lyckat fiske.
Den första fisken på matten var en mindre fjällis på strax över 4kg. En karp är en karp, men jag ville ha en större fisk. Jag visste att dom simmade här även om sjön var ung och dom riktiga drömfiskarna inte simmar där än.
Strax efter att fisken fått simma tillbaka går vi och lägger oss, båda två ganska nöjda med livet.
Liten men naggande god...
Vi fick sova gott hela natten, men blir väckta av att det skriker i samma spö som jag hade fått fisken på 12 timmar tidigare. Det var återigen en mindre fisk men denna var mindre snäll så vi fick ro ut och hämta den med båten.
Ytterligare en 4kg fjällis fick strax efteråt simma tillbaka ner i vattnet.
Dom kommande timmarna har vi ytterligare 3 run, som tyvärr går fast, på samma spö och samma bete. Vi båda börjar analysera och försöka hitta ett samband. Efter att ha pratat med mannen myten legenden som en gång startade denna sjö började vi se gångar i näckrosbältet. Som korridorer där fisken verkade vandra fram och tillbaka. Spöt alla run hade kommit på låg i ena änden av korridoren riggat med en Whitefish hardhooker ifrån Northern Baits. Det var det enda spöt som var riggat med det betet.
Vi förflyttade nästan alla spön, riggade om till bottenbeten eller snowmans och gick upp i krokstorlek i hopp om att det skulle öka våra chanser att få ut fisken ifrån näckrosorna när de väl nappade.
Betet och nappen kunde vara en slump, men att 5 run hade kommit på ett spö och de andra hade varit tysta gick inte att ignorera. Whitefish verkade inte heller suga åt sig dylukten som de andra smakerna vi använde trots att det kunde ligga i 12 timmar emellan nappen.
Linda lägger sitt mittenspö i slutet av den korridoren och vi lägger varsitt spö i andra passager i näckrosbältet.
Kvällen blir tyst men 03.30 får Linda ett napp på spöt som är riggat med Whitefish Krillers Garlic som sliter spöt ur larmet. Den här gången chansar vi inte utan åker ut i båten i dimman och mörkret. Fisken har gått fast, jag får börja slita upp näckrosor men fisken är kvar och tillslut får vi ut den till frivattnet och kan landa den.
Detta är en bättre spegel som visar sig vara en kändis i sjön.
Det är snart ljust så fisken får vila i slingen några timmar innan vi fotar och väger den.
05.30 skriker det i mitt larm. Det fullkomligt vrålar när jag får tag i spöt. Sekunder senare sitter vi i båten och ror ut mot fisken. Den har gått fast men jag lyckas lirka ut den och tillslut går ytterligare en kändis i håven.
Vi tar upp Lindas fisk från slingen. På mattan ligger två riktigt tjocka speglar och vår förflyttning verkade ha gett resultat.
Observe, adapt, catch!
Lindas fisk vägde 6920g min fisk vägde 8060g
Couples goal...
Väldigt nöjda bestämmer vi oss för att försöka sova några timmar till, men vi hann inte sova speciellt länge. 09.30 var det dags igen. Linda får några bliip i larmet på samma spö som tidigare. Det är fisk men den verkar ha gått fast så vi åker ut i båten igen. Linda får loss linan ur en näckros ö och får kontakt med fisken som står helt stilla ute på frivattnet. När vi närmar oss får fisken spelet och fighten blir helt hysterisk.
När jag ser fisken första gången skriker jag rakt ut. Jag vet precis vilken fisk det är och vet att detta är Lindas PB.
Det är en perfekt fjällkarp. Det är den största kända fisken i sjön och den har valt Lindas bete. Jag blir nervös. Missar jag håvningen på denna kommer jag aldrig förlåta mig själv.
Det går vägen och fisken glider långsamt in över kanten. Jag vet inte vem som är gladast, men glada är vi båda. Så in i helvete!
Fisken tynger vågen till 10480g och Linda kan försiktigt lyfta upp sin första 10kg fisk ifrån mattan. Hon har fiskat i 2,5 vecka och har redan en resumé som är ordentligt imponerande.
Nytt sjörekord och Lindas nya PB på 10480g
Fisket har varit magiskt såhär långt. Syndikatägaren bara vrålar av glädje varje gång han får en rapport. Dom duggar trots allt tätt och några av sjöns största fiskar har redan besökt vår matta och kameralins.
Jag kan inte skriva om varje fisk vi får och beskriva varje detalj, då skulle jag skriva en hel bok men jag önskar att ni alla någon gång får uppleva ett sånthär karpfiske.
Någon timme senare är det min tur igen. Linda har varit på shoppingrunda och precis parkerat bilen när det drar iväg. Den här fisken är också större och krigar för glatta livet. När den ligger i håven värker armen av mjölksyra. Den här fisken är också större, även den en kändis.
Den tynger vågen till 8060g och är den största fisken för mig denna resa.
20min senare får jag en fisk till. Denna spegel är en mindre fisk, tidigare ofångad. Gissa vad den heter nu?
Trippens största fisk för min del. 8060 fantastiska gram...
Here´s Billow! Liten men arg. Kommer bli spännande och se vart denna är om några år...
Fisket fortsätter och vi får fisk hela tiden.
Linda får det värsta run jag upplevt och landar en fjällis på 6320g.
Två timmar efter det får jag ett run när jag sitter brevid spöna och filosoferar och jag kan landa min nya PB fjällis på 6670g.
Linda landar ytterligare en kändis, en fjällis med ny toppvikt på 6750g.
Tre fjällkarpar, ren perfektion...
På dom tre nätterna vi fiskar har vi totalt 14run och 11 fiskar på mattan varav flera av dom är toppfiskarna i sjön. Linda satte nytt PB och sjörekord. Jag får äntligen döpa en fisk till Billow. Fisket började när vi gjorde om, anpassade oss efter fisken. Resten var som en dröm...
Observe, adapt, catch!
Skrivet den 24 aug 2018 10:57Det var dags att äntligen besöka Karsgöl. Jag skulle göra en 4 dagars satsning tillsammans med Isabel Syrjä.
Jag kommer till sjön ungefär en timme innan Isabel. Det första jag slås av när jag kommer dit är hur otroligt vacker sjön är och vilket extremt jobb Palle har lagt ner.
När Isabel kommer packar vi båten och ror ut till Robbans udde där vi ska spendera vår vistelse. Solen skiner men vinden piskar kraftigt på mot klipphällen. Detta känns hett! Vi tar god tid på oss att känna av hur botten och djup ser ut runt där vi ska fiska både med Deeper och med helt vanligt sänke. Jag hittar tre fläckar med lite hårdare botten och 3,5m djup ungefär 40m ifrån land. Isabel lägger sina i en solfjäder med sitt innerspö mot en vassrugg och letar sig utåt så hennes vänsterspö ligger på ungefär 3,5m också hon på en hårdare fläck.
Första natten är lugn, Isabel får ett run ifrån en otroligt vacker men liten spegel på morgonen vid 8 snåret men i övrigt är det tyst.
Dagen knallar på fram till klockan 15 när jag ligger i mitt bivvy och vilar. Bripp låter det i recievern. Jag kliver ut och ser att swingern slagit upp mot spöt samtidigt som toppen sakta drar i sidled innan larmet fullkomligt skriker precis innan jag greppar och gör ett mothugg. Fisken är tung och gör flera tunga rusningar. Knäna börjar skaka. Den här fisken är stor. Isabel vadar ut i vattnet och håvar fisken galant. Jag ljublar högt när jag ser ryggen. Det här är en bra fisk. Vågen visar 10560! Helt otroligt nöjd. Efter ett litet bad får fisken simma tillbaka där den hör hemma... Natten och hela nästa dag flyter på lugnt utan något större väsen. Jag får en nyutsatt spegel och larmen tysta.
Otroligt vacker fisk på 10560g. NB2 såg alldeles för god ut för att motstå
Sista natten får jag ett pip i högerspöt igen 01,40 när det är fullkomligt kolsvart ute. Sekunderna senare fullkomligt vrålar det i larmen. Den här fisken är stark och tjurig. Jag har nog den roligaste drillen jag haft i hela mitt liv. Där i skenet av pannlampan ligger senare ytterligare en vacker spegel. Denna tynger vågen till 6,52kg och jag lallar på moln. Två bättre fiskar som färsk i en sjö! Nu är det bara hoppas Isabel också får fisken hon har väntat på.
Bästa väckarklockan som finns... NB2 did it again!
05,45 väcks jag av att det fullständigt idiotskriker i Isabels vänsterspö. Hon krokar och spöt bågnar djupt och fisken krigar med full kraft. Jag vet redan när jag kommer ut ur tältet att detta är en riktigt klump som valt Isabels bete. Den stonkar som en galning precis intill land och jag börjar bli nervös att jag ska missa håvningen men den glider in gallant över kanten. Helt otroligt! Vågen tyngs ner till 10470g. Båda snurrar som höga på kokain är är mer än nöjda med vår resa. Innan vi åkte till sjön skojade jag och sa att vi klipper varsin 10:a denna resan och det gjorde vi! Totalt landar vi 6 karpar under våra tre dagar på Robbans udde. Det var första gången vi var i denna vackra sjö, men definitivt inte den sista.... Vi ses snart igen Palle!!!
Fisken Bella i famnen på Bella. Fantastisk fisk!
Size doesn´t always matter. En av de minsta men
absolut det vackraste karpen jag fångat....